Antibiotika

Tillbaka till hållbar mat

Om Antibiotika

Mirakelmedicinen var namnet när antibiotika kom. Vanliga sjukdomar som lunginflammation innebar inte längre en dödsstämpel. Levnadslängden ökade och människor blev friskare.

Antibiotika tar död på bakterier som orsakar infektion och kan även användas vid kirurgiska ingrepp när infektionsrisk finns eller för människor med försvagat immunförsvar som cancerpatienter. Läkare avgör alltid om antibiotika behövs. Om man får antibiotika är det viktigt att ta hela dosen, även om man mår bättre, för att inte riskera att bakterier överlever och utvecklar resistens.

Svenska grisar får minst antibiotika i hela Europa

map_v3

En gris som sköts väl håller sig frisk och behöver sällan antibiotika. En gris som har knorren kvar, har halm att böka i och utrymme att röra sig på är en nöjd gris. Med ett högt djurskydd som värnar om grisens hälsa händer det inte så ofta att den blir sjuk, men om den skulle dra på sig någon bakterie så har svenska grisbönder skyldighet enligt lag att behandla sina djur.

I Sverige behandlar bonden bara den sjuka grisen och inte hela kullen som man gör i stora delar av övriga Europa. När djuren får för mycket antibiotika fast de inte är sjuka riskerar fler grisar att bli resistenta mot antibiotika.

Antibiotika är en fantastisk upptäckt som bara ska användas när den verkligen gör nytta.  Svenska grisar får i särklass minst antibiotika i hela EU. Det ger hållbar mat på tallriken.

Överanvändning av antibiotika – ett hot mot människor och djur

Antibiotika idag används inte som den mirakelkuren den var ämnad för. Antibiotika används istället som botemedel för allt, oavsett vad anledningen är. Två tredjedelar går till djurvården och ofta i förebyggande syfte. När antibiotika används felaktigt och oftare än nödvändigt ökar risken för att bakterier utvecklas som överlever antibiotikakurer. Bakterier har en förmåga att ständigt förändras vilket kan leda till nya egenskaper. Nya egenskaper som gör att antibiotikan inte biter på dem. Bakterierna blir resistenta.

Vi har ett begränsat antal olika antibiotikum, och därför används ofta samma klasser av antibiotika både för djur och människa vilket gör det lättare för antibiotikaresistens att spridas. Rester från antibiotikan kan nämligen finnas kvar i djuret efter behandling, och sedan föras vidare till maten. Livsmedel innehåller ofta bakterier från livsmedelsproducerande djur och kan därför sprida resistenta bakterier från djur till människa. Ju mer vi använder antibiotika desto mer ökar riskerna för att antibiotikaresistenta bakterier utvecklas.

Läs mer: